|
Articles about the recording of the DENANDER/DELIN All
Stars Songs (Sweden) 2001
HELSINGBORGS DAGBLAD
Hårdrockare tar ton för terroroffren
Gitarrsolon av Yngwie Malmsteen och Kee Marcello och Mikkey Dee från
Motörhead
på trummor. Kryddat med sång av Tommy Nilsson och Jan Johansen.
Alla
80-talsfanatiker får sitt lystmäte när svenska hårdrockseliten
går samman med
några världsstjärnor och spelar in en låt till
förmån för terroristoffren i New
York.
Låten, med titeln "Where is the fire" ska vara med på
en internationell
samlingsskiva tillsammans med låtar av hårdrockare som Saxon,
Posion och King
Kobra.
- Det är oerhört häftigt att få vara med i ett
sådant sammanhang, säger Björn
Lindbom.
Han har tillsammans med kollegan Tommy Denander skrivit låten
och fått en hel
drös av svenska artister att medverka. På mindre av en vecka
lyckades Denander
få över hundra personer att ställa upp, ingen av de
tillfrågade tackade nej.
- Det förvånade mig att det blev en sådan total uppslutning.
Jag hade nog trott
att några skulle tycka att man borde göra något till
förmån för Afghanistan
istället, säger Björn Lindbom.
Han och Tommy Denander har gjort många svenska hårdrocks-produktioner
i
80-talsskolan och ligger bakom band som Prisoner och Radioactive. När
den
engelska rockjournalisten Nicky Baldrian sökte efter bidrag till
samlingsskivan
ringde han upp Lindbom/Denander. De hade redan en låt som gick
alldeles utmärkt
att använda i sammanhanget.
I helgen började inspelningarna och i mars släpps trippel-cd:n.
PM
Jenny Aschenbrenner
© Helsingborgs Dagblad
KULTURPERSPEKTIV
Svenskt hårdrocksbistånd till USA
Totalt 150 hårdrockare har slutit upp bakom det största välgörenhetsprojektet
i svensk rockhistoria, Denander-Delin Swedish All-Star Project. Tillsammans
ska man samla in pengar till terrorattackens amerikanska offer. Låten
Where Is The Fire som kommer ut på singel i månadsskiftet,
är ett av tre svenska bidrag på den internationella välgörenhetsskivan
United. ALLA intäkter går oavkortat till terrorattackens
offer i ett av världens rikaste länder - USA. Varför
inga pengar kommer kvinnor och barn i det sönderbombade Afghanistan
till godo förtäljer inte denna historia.
För att räta ut några frågetecken ringde Gustav
Persson upp Tommy Denander:
Hur ska alla få plats på singelomslaget?
Det går inte. Men vi kommer att skriva namnen på
alla leadsångare, musiker och band.
Hur ser du på förhållandet mellan smärta och konst?
Är lidande en förutsättning för betydande verk?
All bra musik skapas utifrån känslor. Både glada
och ledsna känslor påverkar mitt skrivande.
Hur har ni tänkt er videon, amerikanska flaggor och bilder från
WTC, eller något mer symboliskt?
Det får inte bli övertydligt, ska vi ha med något
sådant sker det på ett smakfullt sätt.
Var det lätt att få folk att ställa upp?
Alla tackade ja på en gång, bara ett par tackade
nej av politiska skäl. De tyckte att pengarna (också) borde
gå till Afghanistan.
Ungefär en vecka efter att jag pratade med Tommy Denander skulle
man (bland andra Tommy Nilsson och Ricky Delin) spela in delar av sången
i studion Roasting House i Malmö. Jag kunde ty-värr inte komma
ifrån då, så jag skickade dit Björn af Kleen
som beskriver denna tillställning nedan.
Varje gång jag ser om filmen Almost Famous går jag in i
en monumental identi-tetskris. Min latenta rockjournalist karriär
vakar mörk och farlig över varje steg jag tar.
Jag såg i Roasting House-knäcket en chans att vara först.
Det var liksom dags nu. Dessutom är ju Utrikesperspektivs kultursidor
ett forum där missförstådda konstgärningar värderas
objektivt och därmed får den plats de så ofta förtjänar
men sällan får.
Det var en blåsig fredagseftermiddag i Malmö. Med en utriven
telefonbokskarta steg jag av tåget och marscherade ensam och stark
mot Värnhemstorget och rocken. I studion står ett tjugotal
män i tjugofemårsåldern och sjunger en slutrefräng.
De tar i för kung och fosterland. But if youve left your
brothers (brrraaaaaaadddeeerrrrrss) and sisters (siiiisssstteerrrrrrrrss)
to burn /then whos gonna rescue you.
Jag bläddrar lite i pressmaterialet och lyssnar till studiopersonalen.
En rödhårig fotograf med väldigt höga sulor fotograferar
frenetiskt.
Fan vad coolt, säger Theo, mannen bakom datorn.
Ja, det låter fräckt, bekräftar fotografen.
Hårdrockarna bär svart. Någon har en id-bricka dinglande
utanpå t-shirten. De har jeans eller skinnbyxor som är väldigt
högt uppdragna i midjan. Håret är långt. De verkar
snälla och glada. Mellan tagningarna spexar de. En kille stoppar
två bananer innanför mössan mellan två tagningar.
Han påstår att han ska starta ett band som heter Big
Head Society och att Slipknot är fetute.
På väggarna hänger skivor inspelade i Roasting House-studion.
Jag känner inte igen dem från handeln. När jag fingrar
på dem ramlar flera ned och jag börjar svettas. I fönsterkarmen
ligger en bok om tips mot bakfylla.
Jag och Björn Ricky Delin Lindbom pratar lite i en
lång och svart hörnsoffa. Han ser trött ut, har röda
blossande kinder och tuggar på kakor. Hans hår är på
väg att bli långt igen. Ricky Delin har varit hårdrockaresedan
dag ett. Men hans svarta kavaj vittnar om att det är en man som
vill åldras med stil.
Björn af Kleen, Gustav Persson
GÖTEBORGS POSTEN
Hård rock för en god sak
Hur många hårdrockare får man in i en studio? Svar:
många. I alla fall om det är för en god sak.
Hårt stöd
Söndag 13 januari samlades stora delar av det göteborgska
hårdrockskollektivet i Hypersonic-studion på Vasagatan 46.
Tillsammans skulle de lägga på körsång till låten
Where is the fire skriven av Tommy Denander, Björn Lindbom och
Bernt Ek. Låten ska sedan hamna på en unik trippel-cd där
världens hårdrockare ger sitt stöd till offren för
terrorattackerna i USA den 11 september.
Plattan, med titeln United, släpps i vår och de göteborgska
rockarna samlar sig tillsammans med kollegor från övriga
landet under namnet The Denander-Delin Swedish all star-project.
Stämningen var god i studion i går när medlemmar från
bland annat Evergrey och Jet circus samsades med verkliga veteraner
som Jim Jidhed med en bakgrund i såväl Alien som Melodifestivalen.
Jidhed är också en av dem som delar på leadsången
tillsammans med bland andra Tommy Nilsson, Geir Rönning, (Toto),
och Mats Levén, (Treat, Malmsteen). Bland musikerna märks
trummisen Mikkey Dee från Motörhead, Kee Marcello från
Europe och förstås Yngwie Malmsteen som lägger på
sitt solo hemma i Los Angeles.
- Det största arbetet är att få alla på plats,
skrattar Björn Lindbom som var i Göteborg i går för
att övervaka inspelningen. Bakom mixerbordet fanns Benjamin Berglund
som studsade fram och tillbaka för att ge instruktioner.
Efter några övningsrundor och två riktiga tagningar
satt allt som det skulle.
- Ni är bättre än stockholmarna, berömde Björn
Lindbom och därmed var alla nöjda och Lindbom drog vidare
till Malmö för att spela in de skånska rockarna. Publicerad
2002-01-13
Johan Lindqvist
|